Skrivet av: andbjo | augusti 30, 2019

Positivism & kvantitativ metod

Jag hittade ett gammalt dokument från min studietid och blev faktiskt rätt imponerad av mig själv. Jag hade rätt bra koll ändå, eller rättare sagt, det låter som om jag hade bra koll. 🙂

Kvantitativa metoder har sina rötter i positivismen. Positivismen bygger sin forskning på vad man kallar säker fakta vilket innebär att man rensar bort allt man tror man vet, som t ex förförståelse och den vetskap som kommer genom känslor. Kvar har man då säker fakta, sådant man vet är sant. Den positivistiska läran menar att det finns främst två källor till fakta, det vi logiskt kan räkna ut och det vi faktiskt kan iaktta. Iakttagelser, eller empirisk kunskap, är den kunskap vi inhämtar med våra fem sinnen. Det betyder inte att en positivist okritiskt accepterar allt han uppfattar med sina fem sinnen som sant. Om en positivist t ex skulle bevittna någon form av utomjordisk aktivitet, skulle han varken direkt avfärda eller acceptera sin iakttagelse. Han skulle istället bedöma sin iakttagelse för att sedan ta ställning till om det han har sett verkligen var ett gäng gröna gubbar eller inte. (Thurén 1995)

Logiska sanningar är en annan viktig del i positivismen. Den bygger på människans enkla logik. Om jag till exempel, sitter i en bil på väg mot Oslo, kan jag omöjligt samtidigt sitta i ett flygplan på väg till Paris. På samma sätt är mattematik ett exempel på människans logik. Pythagoras Sats, menar positivismen, fungerar lika bra på en triangel här på jorden som på vilken annan triangel som helst i universum. (Thurén 1995)

Realibitet och validitet är två andra viktiga begrepp i den positivistiska traditionen. Realibitet innebär att man ska kunna lita på resultatet oavsett vem som har utfört experimentet. Det ska till exempel vara rätt antal och rätt urval av människor i en opinionsundersökning för att undvika att tillfälligheter påverkar resultatet. Det är också viktigt att resultaten är intersubjektivt testbara, vilket innebär att man ska kunna använda samma forskningsmetod vid två olika tillfällen och låta två olika forskare utföra experimenten och i slutändan komma fram till samma resultat. Validitet innebär att man undersöker det man från början gav sig ut för att undersöka utan att ändra sig på vägen. Man ska alltså inte ändra t ex frågeställningen, även om den skulle visa sig vara irrelevant i sammanhanget. (Thurén 1995)

Kvantitativ metod används främst i undersökningar som syftar till att fastställa en kvantitet, dvs mäta hur mycket som finns av något. Det kan gälla hur mycket av en egenskap eller kvalitet som en viss företeelse har som t ex genomsnittlig årslön hos en vis yrkeskategori. Det kan också vara hur två företeelser som t ex hur genomsnittslön mellan två yrkeskategorier skiljer sig åt. Det kan också vara kvantitativa samband mellan två företeelser som t ex utbildning och lön. (Eneroth 1994) Kvantitativ undersökning innefattar också vad man på engelska kallar social survey eller survey analyser, och de undersöknings metoder som inte innefattar surveys i någon form brukar generellt stämplas som kvalitativ undersökning. (Alasuutari 1995)

Den kvantitativa forskningstraditionen bygger på den logiskt deduktiva modellen. Denna modell grundar sig på att man bildar sig en teori kring det man tänker undersöka med hjälp av tidigare forskning och rådfrågan av experter på området. Ur denna teori tar man fram ett antal teoretiska hypoteser som man operationaliserar, dvs översätter till mätbara variabler och prövar på ett representativt urval av företeelsen. Vidare bygger den logiskt-deduktiva modellen på synsättet att forskaren inte får påverka undersökningsresultatet på något sätt. Undersökningen skall kunna göras om av en annan forskare med samma resultat som följd. (Eneroth 1994)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: